Marrakech – den röda staden

I tusen år var Marrakech en marknadsplats för karavanerna över Sahara och en mötesplats för Nordafrika, det svarta Afrika och resten av världen. Det här är rätt ställe att lära känna det berbiska hantverket som utövas i Atlasbergen i söder. Packa med plats för fynd!

Mattor
Marrakech är berömt för sina mattor. I berberbyarna i Atlasbergen söderut förs hantverket vidare från mor till dotter. Ju mer erfaren väverska desto dyrare matta. En kvinna tillverkar mattan från början till slut, från att klippa fåren till att blanda färgerna, färga garnet och väva, vilket kan ta månader. Det finns inga speciella förlagor utan hon väljer färger och mönster helt efter egen smak. Släktmönster, som de tatueringar kvinnor får när de är gifta, är vanliga liksom religiösa motiv som Fatimas hand. Färgerna är naturliga: indigo för blått, saffran för gult och henna för rött. Typiskt för regionen är att blanda olika tekniker, som att väva kelim med inslag av knutar och broderier. Förutom ull används kaktussilke, en tråd av kaktusfiber med inslag av silke.

Where you from?” En tutande gumma på moppe i den smala gränden tvingar mig åt sidan innan jag kan svara. Frågan kommer från en handlare som jag hälsade på igår. Nu vill han bjuda in mig på te i sin mattbutik. Jag är på väg att få en lektion i köpslåendets konst.
Det ska sägas med en gång – allt du har hört sägas om Marrakech är förmodligen sant. Om sagostaden, den röda karavanstaden med sina labyrintiska souker, sitt folkmyller och det skarpa solljuset som får färger att framträda som om de betraktades för första gången.
I medinan, den muromgärdade gamla staden, tycks den moderna tiden inte riktigt ha fått fäste. Det stora torget Jemaa el-Fnaa, ”de dödas församling”, har fått sitt namn från pålarna där de dödsdömdas avhuggna huvuden sattes upp. Här låtsas ormtjusare fortfarande att kobror kommit lösa och spågummor plockar med tarotkort under sina parasoller.

Marknaden på det stora torget Jemaa el-Fnaa.
Åsnor lunkar framför sina kärror utan att ta notis om de förbisusande mopederna och på en pall sitter tandläkaren med hundratals utdragna tänder på en bricka framför sig. Ingenting är gratis utom möjligen att titta och ibland inte ens det.

En eftermiddag dricker jag te på El Wahas terrass i ett hörn av Jemaa el-Fnaa. Jag tittar ner på myllret när det första Allahu Akbar! skallar från minareten mittemot. Snart svarar muezzin, böneutroparen, i Koutoubiamoskén och de andra moskéerna i medinan. Nattetid förvandlas Jemaa el-Fnaa till den sjudande häxkittel av underhållning och kommers som fått namnet Nattmarknaden. Matvagnar rullas fram och långa belysta bord ställs upp där man slår sig ner och pekar på vad man vill ha. Kvällsmålet på torget har intagits av resenärer, handelsmän och hantverkare i hundratals år. Det är stojigt men maten är billig och god, en upplevelse som man inte ska missa.

Keramik
Keramik är billigt i Marrakech, framför allt fat och skålar som är tänkta som dekoration. De koniska kokkärlen tajine, som finns överallt i olika storlekar, är något dyrare. Den lokala keramiken är slät terrakotta med färgglad glasyr. Utanför Bab Ghemat, sydost om medinan, finns en stor keramiksouk.

Direkt norr om Jemaa el-Fnaa börjar soukerna, en labyrint av vindlande gränder med butiker, marknader och verkstäder. Här finns mycket turistkrafs, speciellt i anslutning till torget. Men man kan också hitta fantastiska handgjorda metallarbeten, lädervaror, keramik och mattor, allt till ett pris som bestäms av efterfrågan och ens egen förmåga att pruta. Börja på rue Semaine och fortsätt rakt fram till Souk al-Kebir där det säljs läder- och skinnvaror. Härifrån ligger matthandlarnas souk, Souk des Tapis, till höger och färgarnas souk, Souk des Teinturiers, till vänster.

Lyktor
Lyktor är typiska för marockansk inredning. De hängande lyktorna, fanous, tillverkas i metall med snirkliga mönster och finns, förutom i souken, vid lampmakarnas torg, Place des Ferblantiers. Golvlyktorna tillverkas av färgat skinn och gethår. Andra vackra metallarbeten är stora kopparbrickor och mindre tebrickor och tekannor.

Arganolja
Att framställa den närmast mytiska arganoljan är en kvinnosyssla. I princip all olja tillverkas av kvinnokooperativ, som Assaiss Ouargan Ourika. Oljan anses mycket hälsobringande, både att äta och använda utanpå kroppen. Kärnorna från arganträdet, som bara växer i Marocko, kallpressas för att framställa kosmetisk olja eller rostas och pressas för att utvinna en aromatisk olja för matlagning. Se upp med billig olja av dålig kvalitet.

En snickares verkstad.
Djupt inne i soukerna finns de gamla hantverksskråna fortfarande kvar. Om man letar sig in i gränderna vid västra änden av Place de la Kissaria kommer man till en liten öppen plats där skinnskrået bereder sina fårskinn. Här har tiden stått stilla i hundratals år. Vidare tillbaka mot torget ljuder hammarslag genom gränderna som är Souk des Ferroniers, järnsmedernas souk. Betala ingen guide i soukerna, en sådan går ändå bara till de butiker som betalar bäst kommission och området är inte större än att man kan utforska det själv.

Sedan myndigheterna införde en speciell turistpolis, Police Tourist­ique, har försäljarna blivit mindre påträngande. Men köpslåendet är fortfarande en ständigt och formidabelt skickligt utövad sport. Den som lyckas pruta ordentligt möts ofta av stor respekt efteråt. Använd sunt förnuft, undersök varorna noga och var framför allt inte rädd för att säga nej.

I mattbutiken har jag druckit upp mitt te. Jag har fått höra om försälj­arens hemby i Sahara och berättat lite om min egen familj. Han bad att få visa en matta när vi ändå satt ner. Jag går därifrån med en matta av kaktussilke och en djellaba. Det var en bra lektion men den var dyr. 

Fem måsten i Marrakech:
Jemaa el-Fnaa Det stora torget mitt i medinan är Marrakechs själ och bultande hjärta. Här bedrivs kommers, underhållning och en smula svartkonst som om de senaste århundradena gått spårlöst förbi. Missa inte Nattmarknaden efter mörkrets inbrott.
Soukerna En labyrint av vindlande gränder norr om Jemaa el-Fnaa där olika gatstumpar ägnas åt olika varor. Alla priser är flytande. Prutandet är både sport och allvar och utövas med stor skicklighet.
Jardin Majorelle Marrakechs mest berömda trädgård, skapad av konstnären Jacques Majorelle på 1940-talet. Majorelle, som gett namn åt den koboltblå nyansen Majorelleblå, hade sin ateljé i huset som nu inhyser ett museum för islamisk konst. Yves Saint Laurent och Pierre Bergé köpte trädgården och ett angränsande hus 1980 och en del av modeskaparens aska är utspridd här. Bergé bor fortfarande kvar i huset och ses ibland strosa bland de många arterna av palm, kaktus och bambu. Underbar liten shop.
Atlas En tur upp i Atlasbergen är definitivt värd tiden och pengarna. Här lever berberna på traditionellt vis av jordbruk, handel och hantverk. Prata med din riad om att boka chaufför eller ta en taxi. En halvdagstur i taxi för fyra kostar omkring 800 dirham, cirka 650 kr.
Hamam Det traditionella badet hamam har separata avdelningar för kvinnor (som badar nakna) och män (som behåller underkläderna på). Hotell och större riader har egna hamam, men det finns gott om både exklusiva och allmänna hamam i medinan. Ta med handduk och egna toalettsaker och bli inte förvånad om du blir erbjuden att bli skrubbad på ryggen av en annan badgäst. Det betyder inget mer än just det och om du accepterar förväntas det att tjänsten återgäldas.

TEXT & FOTO: ANDERS BERGMARK